Kurser för områdesbefälhavare

En vårdag 1941 blev jag uppkallad till kronprins Gustav Adolf, skriver Gustav Petri i sin bok Mina hemvärnsår, som ville ha information om hemvärnets utveckling.

Kronprinsen ville också meddela sin avsikt att föreslå styrelsen för kronprinsessan Margaretas landstormsfond att tilldela ett större belopp till hemvärnet och ville veta om det fanns något önskemål om hur pengarna kunde användas på bästa sätt.

Tidigare kurser

Det man talat om i hemvärnsstaben var att kunna samla de 1200 områdesbefälhavarna till kurser liknande den som tidigare hållits i Uppsala för kretsbefälhavare. Kronprinsen tyckte idén lät bra och bad Gustav Petri att utarbeta en kursplan. Detta blev de för hemvärnet så betydelsefulla Rosersbergskurserna 1941 och 1942.

Skolans resurser

Ett kursprogram utformades i samråd mellan hemvärnsstaben och lärarna vid skjutskolan. Det upptog, förutom viss personlig skjututbildning och enskild utbildning, en serie enkla hemvärnsuppgifter uppbyggda på erfarenheter som man vunnit sedan hemvärnets tillkomst. Där tillsammans togs tillfället att söka bättra på områdesbefälhavarnas kunskaper i förvaltnings- och expeditionstjänst som var bristfällig. I kursen ingick även kännedom om moderna vapen. Slutligen ingick i programmet diskussionsaftnar, där hemvärnsledningen och kursdeltagarna utbytte erfarenheter. Hemvärnsmännen ville helst vara placerade tillsammans i de stora barackförläggningar, för att bättre komma till tals med varandra

Succé

”Det var knappast någon överraskning att var och en av de sex kurserna blev en succé” skriver Gustav Petri. För ”sällan har en trupp på så många man känt en sådan trivsel i militär miljö”. Deltagarna var entusiastiska och talade länge om sina upplevelser på Rosersberg. Kontakten med skjutskolan och deras utvalda lärare ökade hemvärnsmännens förtroende för yrkesmilitären. Bland deltagarna fanns hemvärnsmän från hela Sverige representerade.

Slutprov

Som avslutning på utbildningen skulle hemvärnsmännen förinta en luftansatt trupp. En trupp vars uppgift var att skära av tågförbindelsen mellan Stockholm och Uppsala genom att spränga Rosersbergs järnvägsstation. Delar av skolans övningskompani utgjorde den luftlandsatta fienden. Hemvärnsmännen gjorde en koncentrisk framryckning från olika håll och lyckades efter hårda strider nedkämpa fienden.