Dragfordon - teknisk rapport

Försöken med hjultraktorer har innevarade år kunnat genomföras med ett flertal olika fabrikat och storlekstyper. Sålunda ha fabrikanten Allis-Chalmers, Oliver och Volvo deltagit. Som norm för försöken har uppställts fordran, att i terrängen kunna dra ett släp om c:a 2000 kg nyttig vikt.

Hjultraktorer.

Vid försöksbataljonen har sedan tidigare ett antal traktorer av fabrikat av fabrikanten Allis-Chalmers och Oliver stått till förfogande. För att göra dessa traktorer användbara för militärt bruk ha nedanstående förbättringar vidtagits.

1) Traktorerna ha genomgående försetts med rambalk, i vilken dragkrok större genom sina sidofästen monterats. På sin främre del har balken försetts med dragöglor. (Bild 1 och 2).

2) Under motorn har anordnats en skyddsplåt för att vid terrängkörning skydda de underliggande delarna av motorn. Denna skyddsplåt har visat sig vara absolut nödvändig vid traktor med liten frigångshöjd. Före montering förekom fall av påkörning mot sten, varvid oljeproppen slets bort och oljan rann ut, utan att föraren märkte detta. (Bild 3).

3) Traktorn har försetts med ljuddämpare dels av egen konstruktion (Bild 4) och dels av Volvo fabrikat. Dessa ljuddämpare ha medfört ett förvånansvärt gott resultat. Även vid hög belastning åstadkommer väsentligt mindre buller en t.o.m. en MC.

4) Som skydd för kylaren har kylargaller av standardmodell använts. (Bild 4)

5) För traktorerna har anskaffats specialgjorda snökedjor, avsedda för användning vid körning i lerig mark. Dessa kedjor har visat sig vara av mycket stor betydelse. Som framgår av nedanstående prov ökas traktorns framkomlighet avsevärt om kedjor användes:

Ändamål:

Jämförelse mellan framkomlighet i uppförsbacke (barmark) hos en hjultraktor med och utan snökedjor.

Terräng:

Motlut omkring 1: 3 marken förut uppkörd, jorden fuktig och ganska slirig (backe 1).

Användbara kedjor:

Vanliga snökedjor av biltyp, dock med nya länkar inlagda enligt nedan.

Resultat:

a) Traktor med snökedjor drog utan svårighet upp till 4 kärror, vardera lastade med 500 kg gatsten.

b) Traktor utan snökedjor förmådde icke dra upp 2 kärror, vardera lastade med 500 kg gatsten. Halvvägs i backen slirade hjulen och traktorn grävde ner sig.

Slutsats:

Förses hjultraktorn med kedjor ökas framkomligheten i terräng avsevärt.

Samma som ovanstående prov motlutet något kraftigare (1:2) backen (sten och jord) längre och ojämnare: här och var brantare ʺsmåkullarʺ (backe 2)

Endast traktor, försedd med kedjor prövades: traktor utan kedjor kunde mot bakgrunden av erfarenheter från föregående försök bedömas icke ha någon möjlighet att forcera backen.

Resultat:

Traktor med kedjor förmådde dra upp 3 kärror (1,5 ton nyttig last), med 4 kärror slirade hjulen trots kedjor.

Särskilt avskalade trädrötter gjorde marken såphal.

Slutsats:

Länkarna i kedjorna bör vara grövre än vanliga bilkedjor. De bör om möjligt ha skarpare kanter. Lämplig modell: sya.

Hade slirskydd av vintermodell med stora broddar används hade backen utan svårigheter forcerats även med 4 kärror.

Med ledning av dessa försök ha konstruerats särskilda gripklor vilka med ett särskilt handgrepp kunna fästas mellan kedjorna. Dessa gripklor ha visat mycket goda egenskaper.

Slirningen togs bort nästan helt även i såphal mark.

Försöken fortsätter nu i Boden.

6) Den största nackdelen med hjultraktorer ur militär synpunkt är att traktorerna i brant motlut stegrar sig. Detta gäller särskilt traktorer av typen Allis Chalmers och Oliver. Volvotraktorn, som är tyngre, har väsentligt bättre egenskaper i detta avseende. Erfarenheten har visat att ju tyngre traktorn är dess bättre blir dragförmågan. För att öka traktorns tyngd bör hjulen fyllas med vätska. Försök har även gjorts att öka traktorns styr och dragförmåga genom att placera dragpunkten framför bakre axeln. Försöken framgår av nedanstående prov.

Ändamål:

Utpröva huruvida hjultraktorns dragförmåga och framförallt styrförmågan ökas såvida kärrorna icke kopplas som hitintills till ordinarie dragkrok på traktorn utan på en krok, som monteras framför kardan.

Andordningen framgår av skissen nedan:

Terräng:

Backe 1 och backe 2 enligt prov 1.

Resultat:

a) Backe 1: traktorn dragande 4 kärror, lastade med 500 kg gatsten vardera:

Med kärrorna kopplade till ordinarie krok visade traktorn i backen tydliga tendenser att lyfta framhjulen: dessa pressades mot marken: traktorn kunde styras i själva motlutet.

b) Backe 2 : traktorn dragande 3 kärror som var lastade med 500 kg vardera:

Med koppling till ordinarie krok kunde backen icke forceras. Med kärrorna kopplade till den främre kroken visade traktorn ingen stegringstendens och styrde i hela backen.

Slutsats:

Hitintills utförda försök peka på att en av de största olägenheterna som f n vidlåder hjultraktorn ur militär synpunkt, nämligen dess minskade framkomlighet i motlut och svårigheten att styra densamma avsevärt kan minskas genom användandet av en dragkrok, fastsatt så långt fram på hjultraktorn att dennas, framhjul vid dragning pressas mot marken.

Montering av en dragkrok är sålunda att rekommendera.

Försök pågå även att belasta traktorn. På en enkel hållare, fästas vid balken, läggas amlådor. Försök ha utförts att på detta sätt belasta Allis Chalmers traktorn med 500 kg am. Denna vikt visade sig i största laget med hänsyn till framaxeln. 300 kg am torde vara lämplig vikt. Försöken försättas.

Allis Chalmers modell U och Oliver.

Dessa traktorer ha vid försöken visat sig vara jämbördiga. Båda traktortyperna ha löst på dom ställda fodringar, dragning i terräng av c:a 5300 kg last. Vid landsvägskörning drages utan svårigheter 8 lastade kärror m/41 med en totalvikt av c:a 7 ton med en hastighet av 20 km/tim. Uppmätt bromssträcka på plan väg 9 meter.

Användningsområde:

Så som dragfordon för kärrtåg m/41, grgtropp, pvlvtropp, koktross, amtross, 2 st 2 ton amsläpkärra.

Volvo modell T42.

Har en totalvikt 2370 kg. frihöjd 34 cm, har på grund av något större motorstyrka och frigångshöjd större framkomlighet än ovan beskrivna traktorer. Traktorn har utan anmärkning genomgått samtliga förelagda prov. Skyddsplåt under motorn har på grund av den större frigångshöjden ej varit erforderlig i samma utsträckning som vid övriga fabrikat. Dragkroken dock oduglig ur militär synpunkt. (Bild 5a).

Vid de fortsatta försöken vid Infss hösten 1946 har Volvotraktorn visat sig överlägsen såväl Allis Chalmers som Oliver.

Användningsområde:

Samma som ovanstående traktorer.

Allis-Chalmers modell U.

(Bild 5 b) har en motorstyrka av 20 hkr samt försedd med tvillinghjul. Den har mycket god frigångshöjd samt stor vändbarhet (vänder runt sitt eget bakhjul). Körningen i terräng försvåras betydligt av föraren ej kan se framhjulen. Traktorn har ej löst uppställda fordringar på dragning av 3500 kg. I terräng har endast kunnat framföras två lastade kärror m/41.

Befintlig dragkrok oanvändbar ur militär synpunkt.

Dessa lätta traktorer bör prövas för dragning av.

a) grk, pvlv, osv.

b) två släpkärror med cyklar (ersätta lastbilar).

Fargo (”CARRYALL”) 1 1,02 ton 4 x 4 truck (fargo PK 2 – 26)

Motorstyrkan 99hk, 2- och 4- hjulsdrivning, hjulbas 3,20 mtr, spårvidd 1,67 mtr, frigångshöjd 27 cm, vändradie 7,9 mtr.

Totalvikt 4300 kg med en lastförmåga av 1500 kg.

Bränsletankens rymd 60 liter.

Vinschlina utan brytblock 75 mtr.

Dragkraft i vinschen utan brytblock 3400 kg.

Bromsad effekt på remskivan 35 hkr.

Bränsleförbrukning vid 2–hjulsdrift på landsväg 2,4 liter/mil, vid fyrhjulsdrift i terräng med en dragbelastning av 3500 kg 8,8 liter/mil.

Vid landsvägskörning drages utan svårighet ett släp med 7–tons totalvikt dvs. ungefär motsvarande hjultraktorns dragförmåga. Här vid anpassas hastigheten helt och hållet efter kärrsläpets förmåga till följsamhet. Vid terrängkörning har trucken dragit 2- tons nyttig last.

Framkomligheten ned släpen i svår terräng med fast mark har varit god. Häri undantages givetvis ren block – och tät skogsterräng. Jämfört med hjultraktorn medför dock truckens större bredd vissa nackdelar. I öppen terräng med sank mark, där vinschanordningen ej på grund av trädbrist går att använda, är framkomligheten dålig.

Vinschanordningen fram och bak erbjuder dock i de flesta sådana möjligheter, att trucken klarar sig fram för egen motor.

Med användande av för trucken specialtillverkade snökedjor ökar framkomligheten i lös mark.

Lämplig totalvikt på släpan torde enligt vad försöken gett vid landsvägskörning vara 0 – 7000 kg och vid terrängkörning 0 – 4000 kg. Vid landsvägskörning kan truckens eget lastutrymme utan vidare utnyttjas, medan terrängkörning vissa hänsyn även måste tagas till markunderlaget.

Under den tid trucken stått till Försöksbataljonens förfogande ha några driftstörningar ur motorteknisk synpunkt ej framkommit.

Vid en direkt jämförelse med hjultraktorerna kan bl. a. följande fördelar för trucken framdragas:

1) 2 – hjulsdriften medger högre hastighet vid landvägskörning, då trucken uppträder och användes såsom vanlig lastbil,

2) 4 – hjulsdriften gör trucken synnerligen lämplig såsom dragfordon i terräng, där den själständigt kan uppträda såsom terränglastbil,

3) trucken har eget lastutrymme,

4) erbjuder skydd åt föraren under kall och otjänlig väderlek,

5) utbildningen av förare kan ske på vanlig lastbil, då kör och motorprinciperna är samma,

6) Trucken styr bra även i terräng.

Å andra sidan har trucken jämfört med hjultraktorn följande nackdelar:

större bredd vilket i skog medför ökade krav på röjningsarbeten,

mindre vändbarhet vilket i svår terräng, där det gäller att kunna undvika större block, träd eller stubbar, medför vissa olägenheter.

Som sammanfattning kan sägas att trucken är ett ur inf synpunkt mycket användbart fordon.

Användningsområde: såsom lastbil, terränglastbil, dragfordon till pjäser, kärrtåg m/41, amtross, koktross, 2 eller flera 2 tons amsläpkärror.

Stora amerikanska jeepen (3/4 ton 4 x 4 truck, BC 53).

Trucken har endast prövats under kortare tid.

I jämförelse med personterrängbil m/43 torde den sakna betydelse för svenska förhållanden, då den saknar fördelningsväxellåda.

Lilla amerikanska jeepen (1/4 ton truck).

Motorstyrka 60 hkr, 2 - och 4 - hjulsdrift.

Tjänstevikt 1100kg. största hjultryck 355 kg. frigångshöjd 21 cm, vändradie 5,5 mtr, spårvidd 142 cm.

Bränsleförbrukning på väg landsväg 1,5 lit/mil, i lätt terräng 2,0 lit/mil, i medelsvår terräng 5,0 lit/mil, i lerig mark 7,5 lit/mil.

Framkomlighet på fast mark med en största stigning av 1:2, med en största lutning i sidan av 1:2.

Framkomligheten i såväl lös som lerig mark mycket god.

Dragförmåga på landväg 3500 kg, i lätt terräng 2000 kg, i medelsvår terräng och i lerig mark 1000 – 1500 kg (med kedjor).

Stänkskydden godtagbara.

Skyddet mot väder och vind synes ej vara tillfredställande löst, utan bör här en fällbar sufflet komma till användning, som möjliggör hastigt upp och nedfällande. Reservdäckets medförande på höger sida av vagnen är mycket olämpligt för svenska förhållanden.

Då plats finns på baksidan av vagnen bör däcket placeras där. Plats bör vidare beredas för åtminstone en dunkhållare med dunk. Körriktningsvisare icke påmonterade, vilket för svenska fredförhållanden är olagligt. Körriktningsvisare av blinktyp placerade på baksidan av vagnen borde vara den typ, som bäst lämpar sig.

Placeringen av backspegeln synes vidare böra bli föremål för granskning, vilken även är förhållandet med bländningssystemet. Övervägas bör huruvida inte värmeledningen normalt bör finnas monterad.

Användningsområde: såsom personterrängbil, dragfordon till pjäser och kärrtåg med en totalvikt av högst 1 ton.

Weasslan

Vid de under hösten 1946 på Infss fortsatta försöken har förberedande prov ägt rum med ett amerikanskt bandfordon, Weasslan.

Weasslan har visat sig ha mycket goda egenskaper. Dragförmågan (nyttig last) är dock icke så god som hos hjultraktorn i terräng. Framkomligheten i terräng är större än såväl hjultraktorn som jeepens.

Olika dragfordon

Olika dragfordon