Kapitel 4:4. Beräkning av sannolik träffverkan vid skjutning i trupp

Beräkningar av eldens verkan vid skjutning i trupp utföres i samma syften, som omnämnts angående enskilds man skjutning, och på liknande sätt.

  1. Skall träffverkan beräknas mot ett mål formerat på två led, fördubblas det antal träffar som faller inom konturerna av främsta ledet, för så vitt avståndet icke överstiger 1200 m.
  2. Skall träffverkan beräknas mot ett mål, som består av flera avdelningar som stå bakom varandra, beräknas den i varje avdelning för sig.

§ 13 Beräkning av sannolik träffverkan vid skjutning i trupp

Beräkningar av eldens verkan vid skjutning i trupp utföres i samma syften, som omnämnts angående enskilds man skjutning, och på liknande sätt.

  1. Skall träffverkan beräknas mot ett mål formerat på två led, fördubblas det antal träffar som faller inom konturerna av främsta ledet, för så vitt avståndet icke överstiger 1200 m.
  2. Skall träffverkan beräknas mot ett mål, som består av flera avdelningar som stå bakom varandra, beräknas den i varje avdelning för sig.

Utgöres målet av artilleri, vilket bildar ett mål som tämligen glest i fronten och har föga djup, kan vid beräkningar antagas, att servisen står på ett led i den linje, i vilken kanonerna stå, och bakom denna anspannet med kuskar på ett led i den linje, i vilken föreställarna stå, så vida det icke antages, att detsamma är undanfört se fig. 34, 35 och 36.

Som exempel på användning av den grafiska metoden anföras:

Exempel 1

Hur stor sannolikhet att träffa kan väntas vid beskjutning av en liggande betäckt skyttelinje på 540 m. avstånd, då skjutningen kan betecknas såsom försvarligt och avståndet bedömes vara 500 m. (fig.33).

  1. Med stöd av uppgifterna i tab. XVIII uppritas en sannolik träffbild med godtycklig bredd för försvarlig skjutning på 500 m. avstånd.
  2. På denna träffbild läggas konturerna av en liggande betäckt skyttelinje, och så att dennes medellinje kommer lika långt över träffbildens mitt, som kulans sänkning från 500 till 540 m. d.v.s. 70 cm.

Antalet träffar inom konturerna avräknas och visar, att i det givna fallet kan väntas 9 % träffar.

Exempel 2

Hur stor sannolikhet att träffa kan väntas vid beskjutning av en avdelning artilleri, som står på 1120 m. avstånd?

  1. De anspända föreställarna står på 30 m. bakom kanonerna och döljas av marken, som sluttar bakåt från kanonerna, så att föreställarna står 3 m. lägre.
  2. Skjutningen kan betecknas så som försvårlig och avståndet bedömes vara 1200 m. (fig. 36).

Med stöd av uppgifterna i tab. XVIII uppritas en sannolik träffbild för försvarlig skjutning på 1100 m. avstånd, och på densamma läggas konturerna av målet i den linje i vilken kanonerna stå, så mycket under mitten, såsom 1200 m. kulbanan går över siktlinjen på 1120 m. avstånd (515 cm.).

Träffarna avräknas och uppgår till cirka 4 % (fig. 34).

För beräknande av sannolika träffar i anspannet kan samma träffbild användas, men konturerna av målet läggas i detta fall 645 cm. under träffbildens medellinje, varjämte så stor del av målets undre del frånräknas som är skyddad av marken (fig. 35 och 36).

Nyttig verkan beräknas på samma sätt som vid enskilds mans skjutning genom att multiplicera träffprocenten med antal skott som skjutas i minuten.

Såsom exempel på en beräkning av nyttig verkan kan anföras:

Exempel

En skyttelinje, som gör en ansats framåt från 600 till 550 m. skall beskjutas av en pluton på 50 man. I vilket fall erhålles största graden av nyttig verkan:

  1. om den beskjutas med 4 skott per man i minuten och god träffsäkerhet.
  2. med 6 skott per man i minuten och försvarlig träffsäkerhet.
  3. med 9 skott per man i minuten och dålig träffsäkerhet.

600 m. siktet användes.

I fall

  1. erhålles en nyttig verkan av: se tab. XXI. ((41 + 25) / 2) x 50 x 4 = 6600;
  2. ((25 + 24 ) / 2) x 50 x 6 = 7350;
  3. ((16 + 11) / 2 )) x 50 x 9 = 6075;

Följande tabeller är beräknade med hjälp av den grafiska metoden.