Infanteriskjutskolans brandorganisation 1952

I brandchefens uppdrag ingick att upprätta en eldsläckningsplan, verkställa besiktningar ur brandskyddssynpunkt, under den varma årstiden vid fara för skogsbrand reglera övervakning av övningsområdet och efter brandtillbud eller brand upprätta rapport som skulle sändas till fortifikationsförvaltningen. Även kontroll av brandmaterial genomfördes av skolans brandchef med hjälp av brandbefäl från Solna – Sundbybergs brandförsvar.

Organisationens ledning

De lagar som styrde Infanteriskjutskolan brandförsvar var BrandI k, Brandlagen, Brandstadgan och Brandordning för Husby-Ärlinghundra och Norrsunda socknars brandförsvarsförband.

Ledningen av brandförsvaret sköttes av Infanteriskjutskolans brandchef, som kommenderades via skolorder. I brandchefens uppdrag ingick att upprätta en eldsläckningsplan, verkställa besiktningar ur brandskyddssynpunkt, under den varma årstiden vid fara för skogsbrand reglera övervakning av övningsområdet och efter brandtillbud eller brand upprätta rapport som skulle sändas till fortifikationsförvaltningen. Även kontroll av brandmaterial genomfördes av skolans brandchef med hjälp av brandbefäl från Solna – Sundbybergs brandförsvar.

Vice brandchefen och brandmästaren utsågs av chefen för Infanteriskjutskolan. Om personaltillgången inte fanns kunde brandmästaren gå upp som vice chef. Till sin hjälp hade brandmästaren en maskinmästare och jourhavande reparatör (eldare), som hade till uppgift att biträda brandmästaren vid eldsvåda och snarast sätta igång brandpumpen och sköta motorsprutan där den behöver användas.

Åtgärder mot skogsbrand och brand på övningsfältet.

Under den varma årstiden skulle stor försiktighet iakttas vid skjutningar (övningar) med skarp ammunition (övnings-Am), rökmateriel, lys- och signalskott, måleldar och dylikt. Under skjutningarna skulle en brandpatrull vara avdelad med uppgift att efter skjutning inspektera målområdet. Elden där skräp skulle eldas upp fick inte göras större än att man kunde överblicka den. Den skulle göras i de brandgropar som fanns på fältet och övervakas så att ingen gnistbildning kunde ske och slutligen släckas med sand eller vatten. Det som inte gick att elda ute på fältet skulle kastas på den soptipp som fanns. Innan truppen lämnade fältet skulle övningsledaren inspektera målområdet och vidta släckningsåtgärder om det behövdes.

Brandstyrkan

Förutom brandchefen, vice chefen och en brandmästare bestod brandstyrkorna av brandberedskap och brandavdelning samt vid beredskap och krig dessutom brandpatruller.

Brandberedskapen: bestod av chefen samt 8 man indelade i två grupper (släcknings och redskapsgruppen) Styrkan bestod av skolans civilanställda som under sin ordinarie arbetstid och vid övningsuppehåll ingick i styrkan. Efter arbetstidens slut, återgick beredskapen till den militära personalen. Värnpliktiga som ingick i brandberedskapen fick endast vistas inom kasernområdet.

Brandavdelningen: bestod av 12 man i 3 brandgrupper (släcknings eller redskapsgrupp), beroende på förhållandena samt 1 eller 2 motorsprutskötare, 3 reserver ur kompanierna och 1 motorsprutskötare ur maskinmästarens personal. Förstärkning till brandstyrkorna togs vid behov ur kompanierna samt organiserades och utrustades med hänsyn till uppgifterna.

Utbildning

En grundutbildning för de värnpliktiga och civilanställda skulle omfatta minst 12 timmar. Därefter repetitionsutbildning om 2 timmar varannan månad. Hälften av tiden skulle då omfatta teori och ske på tjänstetid, eller mot betalning om utbildningen var förlagd på fritid, såvida inte kombination med utbildning för verkskyddets brandavdelning kunde ske . Samtliga värnpliktiga skulle snarast efter sin inryckning få en utbildning på minst 1 time teori och 2 tim praktik för att senare få de 12 timmarna utbildning. De skulle också erhålla utbildning i skogsbrandsläckning. Kontroll av utbildningen skulle ske av brandchefen genom övningar varannan månad. Före pågående brandberedskap skulle, genom kompanichefens försorg, en kortare repetitionsutbildning ske.

Alarmering

Alarmeringen inom skolan skedde med brandskåp som fanns inom området. Vid larm skulle brandberedskapen samlas vid brandboden. Övriga samlades på sina respektive kompanier och erhöll order att avdela brandavdelning m m. Om behov fanns skulle brandkåren i Märsta larmas vilket bedömdes av brandchefen.

När övningsfältet utvidgades inventerades skogsmarkerna efter naturliga källor. De som fanns var tänkta att kunna användas vid eventuella skogsbränder.

Skogsbrandavdelningens och brandpatrullens organisation och utrustning.

Skogsbrandavdelningen omfattar:

  1. beredskap om en pluton (ev. förstärkt, BrandI K mom 157)
  2. beredskap om ett kompani (ev. förstärkt, BrandI K mom 158)
Utrustning för 1 beredskap.
(utöver ordinarie personliga klädespersedlar)
1.
Överdrag eller lägerkläder
Drickflaska (fylld)
10 hackor
8 hinkar
5 röjningsknivar
5 spadar
3 strilkannor
3 stålkvastar
3 sågar
10 yxor
2.
Matbestick
Ryggsäck
1 par skodon
1 par strumpor
1 omgång underkläder
1 st. handduk
Toalettartiklar
Reservproviant för ett dygn
I övrigt lika med utrustning 1
3.
Personlig vapenutrustning, am och verktyg. I övrigt lika med utrustning 1
Användes inom InfSS område vid mindre brand. Användes utanför InfSS område vid större brand.Användes vid större brand och då vapenutrustning behövs.

2. beredskap utrustas

  • Med personlig utrustning i likhet med 1. beredskap.
  • Med skogsbrandsutrustning i mån av tillgång samt vid behov med för fältarbeten avsedda verktyg (spett, korpar, spade och yxor)

Brandpatrull för släckning inom målområde.

nr 1 medför 1 hacka och 1 spade
nr 2 medför 1 hacka och 1 spade
nr 3 medför 1 såg och 1 yxa
nr 4 medför 2 hinkar.