Artilleriet - Stig-Ola Sandlund

Tisdagen den 20 november 2007 träffade vi Stig-Ola Sandlund i hans hem i Sundbyberg. Han berättar: Det var ont om jobb hemma i Härnösand. Det enda som fanns var sågverket och pappersmassaindustrin och samtidigt sökte A1 efter befälselever. Jag och en kompis sökte och blev antagna. Man fick göra grundutbildningen vid 17 år och kunde söka jobb efteråt om man inte trivdes.

Läs mer

Baracker inom kasernområdet

Under åren 1942 till 1956 uppfördes baracker inom kasernområdet. Från början var det för att de kompanier som kom till skolan för att delta i övningar, skulle ha möjlighet att övernatta. Även värnpliktiga som gjorde sin andra del av värnplikten vid InfSS bodde i barackerna.

Läs mer

Dålig vattenförsörjning

Ett stort problem som skjutskolan hade under de första 61 åren var dålig vattenförsörjning. Öppnade kökspersonalen två vattenkranar i manskapsköket fick manskapet inte en droppe vatten i sina förläggningar och tvärt om.

Läs mer

Flytten till Rosersbergs slott

Med införandet av 1867 års Remingtongevär stod det klart att skjutbanorna vid Drottningholms slott inte räckte till. Behovet av längre skottfält och större kulfång blev mer akut och generalfälttygmästaren fick i uppdrag att föreslå en ny plats för skjutskolan. Hans förslag framfördes den 15 maj 1874 som genast beviljades. Beslutet innebar att skolan skulle flyttas till Rosersbergs slott. Slottet hade varit kungligt slott sedan augusti månad 1762 och stått tomt sedan änkedrottning Desiderias död 1860. Där kunde ett flertal skjutbanor anläggas och fri inkvartering ordnas för all personal.

Läs mer

Fågelsången

Det mest kända terrängavsnitt på InfSS övningsområde var Fågelsången. Det var här som flyget fällde sina bomber och avfyrade sina raketer mot mål i november 1954 när kejsaren av Etiopien besökte InfSS.

Läs mer

Gula Paviljongen

1906 uppfördes invid matsalsbyggnaden en officerspaviljong som under lång tid användes som elevförläggning.

Läs mer

Infanteriskjutskolans brandorganisation 1952

I brandchefens uppdrag ingick att upprätta en eldsläckningsplan, verkställa besiktningar ur brandskyddssynpunkt, under den varma årstiden vid fara för skogsbrand reglera övervakning av övningsområdet och efter brandtillbud eller brand upprätta rapport som skulle sändas till fortifikationsförvaltningen. Även kontroll av brandmaterial genomfördes av skolans brandchef med hjälp av brandbefäl från Solna – Sundbybergs brandförsvar.

Läs mer

InfSS postkontor

Den 1 oktober 1946 fick InfSS ett eget Postkontor, Rosersberg 2, som hade till uppgift att ge service till militären. När Britt Wedberg började jobba på Postkontoret 1948 låg det i det gamla slottsstallet. Poststationsföreståndare var fanjunkare Murén.

Läs mer

Kasernerna brinner

Tisdagen den 23 mars 1954, klockan var omkring 12 och kompanierna stod uppställda för eftermiddagens övningar när en brand utbryter. Branden började i ett puts- och torkrum i den östra delen av kasern 1.

Läs mer

Klockhuset

Granne med kasern 1, värdshuset och köket till manskapsmatsalen fanns ett litet ”klockhus”. Det var ett enplanshus som mätte 5x5 meter och inrymde en liten verkstad för maskinisten.

Läs mer

Marketenteriet - Mary Berglund

Tordagen den 27 april träffade vi Mary Berglund från Rosersberg. Intervjun gjordes hemma i hennes bostad. Hon och maken Carl-Olov drev marketenteriet på skolan mellan åren 1955 till 1959.

Läs mer

Matsalspaviljongen

Öster om husarbäcken vid det gamla Wärdshuset byggdes 1884 en matsalspaviljong för skolans officerare. Byggnaden användes sommartid när kurserna var förlagda till skjutskolan och var inte lämplig att användas vintertid.

Läs mer

Sjukhuset

1941 får skjutskolan sitt nya sjukhus som också hade en tandläkarmottagning. Personalen bestod av en kommenderad läkare, sjuksköterska, sjukvårdbeställningsman, sjukvårdsbiträde och sjukvårdshandräckning.

Läs mer

Skjutskolan grundas

Vapenteknikens utveckling under 1800-talet medförde förändringar för infanteriet. Slaglåsgevär med räfflade pipor och spetskulor kom vilket förde med att skottvidden fördubblades.

Läs mer

Skjutskolans förläggning

När skjutskolan 1874 flyttade från Drottningholm till Rosersbergs slott, fick de disponera de lokaler de behövde tillsammans med ett mindre markområde.

Med 1901 års förbättrade försvarsbeslut kom undervisningen in på nya banor och elevantalet ökade. De inkvarteringsutrymmen och det markområde som skolan förfogade över började visa sig otillräckligt.

Läs mer

Skjutskolans kaserner

1922 blir skjutskolan tilldelat ett övningskompani som de första somrarna hade sitt boende i tält, fram till 1924 när kasern 1 står färdigbyggd. Kasernen var uppförd i trä och målad i grön färg och placerad i öst/västlig riktning.

Läs mer

Skjutskolans övningsområde

När Rosersbergs slott utsågs till förläggningsplats för en skjutskola 1874, blev utbildandet av skickliga skjututbildare och skickliga eldledare skolans främsta uppgift. Här lades största vikt vid att eleverna fick en så stor personlig skjutfärdighet som förhållandet medgav. I övrigt spelade teori – teknik en stor roll. En väsentlig tid upptogs för matematiska beräkningar, konstruktionsövningar od.

Läs mer

Tygförrådet

Tygmateriel är en militär benämning på bl.a. vapen, ammunition, fordon och signalmateriel. Tygmateriel förvarades i tygförråd.

Läs mer

Uppväxt, Värnplikt & Verkstad - Lasse Wedberg

Torsdagen den 25 september 2008 träffade vi Lars Wedberg från Rosersberg. Intervjun gjordes hemma i hans bostad i slottsområdet, där han är född och uppvuxen. Han gjorde värnplikten på skjutskolan och började redan dagen efter den militära utryckningen jobba på skolans motorverkstad som bilmekaniker.

Läs mer

Uthus

1924 uppfördes ett uthus vid skjutskolan som innehöll avträden (toaletter) för manskap och officerare. Toaletterna var noga uppmärkta vilka som hade tillträde till respektive toalett. Vidare fanns det vedbodar, soprum och en pissoar. Byggnaden var uppförd i trä med en gjuten grund och sockel i betong.

Läs mer

Vakt- och arrestlokal

På vägen upp mot oxstallet hade skolan sin vaktlokal. Storleken på lokalen var ca 39 kvadratmeter och var målad i en grön färg. I lokalen fanns också en arrest som användes vid akuta tillfällen annars fick personerna som skulle avtjäna sina straff åka till Svea livgarde i Sörentorp.

Läs mer

Vapenförrådet - Sven Lindberg

Måndagen den 14 januari 2008 träffade vi Sven Lindberg hemma i Rosersberg. Sven berättar: Jag kom till Rosersberg i början av 40 talet och blev kvar. Jag kom till skolan som lärare men slutade min militära tjänst 1944, som konstituerad Sergeant, och blev civilanställd på skolan. Arbetsplatsen var belägen i det gamla stallet vid slottet som även kallades för gevärsfaktoriet.

Läs mer

Värdshuset

Värdshuset var en byggnad som var färdigbyggd vid årsskiftet år 1800. Under militärens tid användes byggnaden som sjukstuga fram till 1941, underofficersmäss, marketenteri för manskapet under en del år och vindsvåningen användes för övernattning åt ekonomipersonal.

Läs mer

Övningshallen

Granne med ladugården byggdes en lada 1892. Först 1952 byggdes den om till en övningshall. Där förvarade skolan övningsmateriel till övningarna.

Läs mer