Ämne: OMRÅDE
Tisdagen den 20 november 2007 träffade vi Stig-Ola Sandlund i hans hem i Sundbyberg. Han berättar: Det var ont om jobb hemma i Härnösand. Det enda som fanns var sågverket och pappersmassaindustrin och samtidigt sökte A1 efter befälselever. Jag och en kompis sökte och blev antagna. Man fick göra grundutbildningen vid 17 år och kunde söka jobb efteråt om man inte trivdes.
Läs mer
Under åren 1942 till 1956 uppfördes baracker inom kasernområdet. Från början var det för att de kompanier som kom till skolan för att delta i övningar, skulle ha möjlighet att övernatta. Även värnpliktiga som gjorde sin andra del av värnplikten vid InfSS bodde i barackerna.
Läs mer
1942 uppfördes en badhusbyggnad med bl.a. bastu och tvättstuga. En byggnad som användes ofta under dom följande åren.
Läs mer
Ett stort problem som skjutskolan hade under de första 61 åren var dålig
vattenförsörjning. Öppnade kökspersonalen två vattenkranar i manskapsköket fick
manskapet inte en droppe vatten i sina förläggningar och tvärt om.
Läs mer
Det mest kända terrängavsnitt på InfSS övningsområde var Fågelsången. Det var här som flyget fällde sina bomber och avfyrade sina raketer mot mål i november 1954 när kejsaren av Etiopien besökte InfSS.
Läs mer
När skjutskolan tog över Kungsgården 1933 skrevs det också ett arrende om vad
som skulle ingå och vilka kostnader det skulle vara för skjutskolan. Avtalet
skulle gälla fram till Sveriges konung Gustav den V:s död. Vid hans bortgång
1950 ingicks ett nytt avtal som skulle sträcka sig fram till 1960. Anledningen
till att det inte skrevs längre var att Sveriges Riksdag 1946 hade fattat beslut
om att ”flygbasen Halmsjön” skulle bli den nya flygplatsen för passagerarflyget,
Arlanda.
Läs mer
Med införandet av 1867 års Remingtongevär stod det klart att skjutbanorna vid Drottningholms slott inte räckte till. Behovet av längre skottfält och större kulfång blev mer akut och generalfälttygmästaren fick i uppdrag att föreslå en ny plats för skjutskolan. Hans förslag framfördes den 15 maj 1874 som genast beviljades. Beslutet innebar att skolan skulle flyttas till Rosersbergs slott. Slottet hade varit kungligt slott sedan augusti månad 1762 och stått tomt sedan änkedrottning Desiderias död 1860. Där kunde ett flertal skjutbanor anläggas och fri inkvartering ordnas för all personal.
Läs mer
1906 uppfördes invid matsalsbyggnaden en officerspaviljong som under lång tid
användes som elevförläggning.
Läs mer
I brandchefens uppdrag ingick att upprätta en eldsläckningsplan,
verkställa besiktningar ur brandskyddssynpunkt, under den varma årstiden vid
fara för skogsbrand reglera övervakning av övningsområdet och efter brandtillbud
eller brand upprätta rapport som skulle sändas till fortifikationsförvaltningen.
Även kontroll av brandmaterial genomfördes av skolans brandchef med hjälp av
brandbefäl från Solna – Sundbybergs brandförsvar.
Läs mer
Den 1 oktober 1946 fick InfSS ett eget Postkontor, Rosersberg 2, som hade till uppgift att ge service till militären. När Britt Wedberg började jobba på Postkontoret 1948 låg det i det gamla slottsstallet. Poststationsföreståndare var fanjunkare Murén.
Läs mer
Tisdagen den 23 mars 1954, klockan var omkring 12 och kompanierna stod
uppställda för eftermiddagens övningar när en brand utbryter. Branden började i
ett puts- och torkrum i den östra delen av kasern 1.
Läs mer
Granne med kasern 1, värdshuset och köket till manskapsmatsalen fanns ett litet ”klockhus”. Det var ett enplanshus som mätte 5x5 meter och inrymde en liten verkstad för maskinisten.
Läs mer
Tordagen den 27 april träffade vi Mary Berglund från Rosersberg. Intervjun gjordes hemma i hennes bostad. Hon och maken Carl-Olov drev marketenteriet på skolan mellan åren 1955 till 1959.
Läs mer
Öster om husarbäcken vid det gamla Wärdshuset byggdes 1884 en matsalspaviljong för skolans officerare. Byggnaden användes sommartid när kurserna var förlagda till skjutskolan och var inte lämplig att användas vintertid.
Läs mer
Granne med ladugården byggdes en lada 1892. Först 1952 byggdes den om till en övningshall. Där förvarade skolan övningsmateriel till övningarna.
Läs mer
1941 får skjutskolan sitt nya sjukhus som också hade en tandläkarmottagning.
Personalen bestod av en kommenderad läkare, sjuksköterska, sjukvårdbeställningsman,
sjukvårdsbiträde och sjukvårdshandräckning.
Läs mer
Vapenteknikens utveckling under 1800-talet medförde förändringar för infanteriet. Slaglåsgevär med räfflade pipor och spetskulor kom vilket förde med att skottvidden fördubblades.
Läs mer
När skjutskolan 1874 flyttade från Drottningholm till Rosersbergs slott, fick de disponera de lokaler de behövde tillsammans med ett mindre markområde.
Med 1901 års förbättrade försvarsbeslut kom undervisningen in på nya banor och elevantalet ökade. De inkvarteringsutrymmen och det markområde som skolan förfogade över började visa sig otillräckligt.
Läs mer
1922 blir skjutskolan tilldelat ett övningskompani som de första somrarna
hade sitt boende i tält, fram till 1924 när kasern 1 står färdigbyggd. Kasernen
var uppförd i trä och målad i grön färg och placerad i öst/västlig riktning.
Läs mer
När Rosersbergs slott utsågs till förläggningsplats för en skjutskola 1874, blev utbildandet av skickliga skjututbildare och skickliga eldledare skolans främsta uppgift. Här lades största vikt vid att eleverna fick en så stor personlig skjutfärdighet som förhållandet medgav. I övrigt spelade teori – teknik en stor roll. En väsentlig tid upptogs för matematiska beräkningar, konstruktionsövningar od.
Läs mer
När det nya Remingtongeväret infördes 1867 stod det snart klart att skjutbanorna vid Drottningholm inte längre räckte till. Behovet av längre skottfält och större kulfång blev allt mer akut och en generalfälttygmästare fick därför i uppdrag att föreslå en ny plats för skjutskolan.
Läs mer
När Länsstyrelsen i mitten på 1940-talet gav tillstånd till villabebyggelse i
Rosersberg började det civila samhället komma närmare skolan och dess
övningsområden. Bär och svampplockare besökte övningsfältet utan att bry sig om
varnings eller förbudsskyltar. Även manskapets badplats blev besökt.
Ett sätt att försöka få bukt med detta var att ge skolans Väbel polismans
befogenheter med polismans märke.
Läs mer
Filmklipp där den dåvarande skolchefen överste Bengt Uller presenterar skolans organisation 1959.
Läs mer
Tygmateriel är en militär benämning på bl.a. vapen, ammunition, fordon och signalmateriel. Tygmateriel förvarades i tygförråd.
Läs mer
Torsdagen den 25 september 2008 träffade vi Lars Wedberg från Rosersberg. Intervjun gjordes hemma i hans bostad i slottsområdet, där han är född och uppvuxen. Han gjorde värnplikten på skjutskolan och började redan dagen efter den militära utryckningen jobba på skolans motorverkstad som bilmekaniker.
Läs mer
1924 uppfördes ett uthus vid skjutskolan som innehöll avträden (toaletter)
för manskap och officerare. Toaletterna var noga uppmärkta vilka som hade
tillträde till respektive toalett. Vidare fanns det vedbodar, soprum och en
pissoar. Byggnaden var uppförd i trä med en gjuten grund och sockel i betong.
Läs mer
På vägen upp mot oxstallet hade skolan sin vaktlokal. Storleken på lokalen
var ca 39 kvadratmeter och var målad i en grön färg. I lokalen fanns också en
arrest som användes vid akuta tillfällen annars fick personerna som skulle
avtjäna sina straff åka till Svea livgarde i Sörentorp.
Läs mer
Måndagen den 14 januari 2008 träffade vi Sven Lindberg hemma i Rosersberg. Sven berättar: Jag kom till Rosersberg i början av 40 talet och blev kvar. Jag kom till skolan som lärare men slutade min militära tjänst 1944, som konstituerad Sergeant, och blev civilanställd på skolan. Arbetsplatsen var belägen i det gamla stallet vid slottet som även kallades för gevärsfaktoriet.
Läs mer
Värdshuset var en byggnad som var färdigbyggd vid årsskiftet år 1800. Under
militärens tid användes byggnaden som sjukstuga fram till 1941,
underofficersmäss, marketenteri för manskapet under en del år och vindsvåningen
användes för övernattning åt ekonomipersonal.
Läs mer