Infanteriskjutskolan.se

Artilleriet - Stig-Ola Sandlund

Tisdagen den 20 november 2007 träffade vi Stig-Ola Sandlund i hans hem i Sundbyberg. Han berättar: Det var ont om jobb hemma i Härnösand. Det enda som fanns var sågverket och pappersmassaindustrin och samtidigt sökte A1 efter befälselever. Jag och en kompis sökte och blev antagna. Man fick göra grundutbildningen vid 17 år och kunde söka jobb efteråt om man inte trivdes.

Baracker inom kasernområdet

Under åren 1942 till 1956 uppfördes baracker inom kasernområdet. Från början var det för att de kompanier som kom till skolan för att delta i övningar, skulle ha möjlighet att övernatta. Även värnpliktiga som gjorde sin andra del av värnplikten vid InfSS bodde i barackerna.

Bastu- och badhusbyggnaden

1942 uppfördes en badhusbyggnad med bl.a. bastu och tvättstuga. En byggnad som användes ofta under dom följande åren.

Befäl på skjutskolan - Daniel Bildt

Tisdagen den 7 april 2009 träffade vi Daniel Bildt hemma i hans bostad i Stockholm. 1960 blev han som kapten kommenderad till Skjutskolan i Rosersberg från sitt regemente I16 i Halmstad. Sin tjänstgöring som officer vid Hallands Regemente pågick mellan åren 1944 och 1960 i olika befattningar som plutonchef, kompanichef och instruktör.

Dålig vattenförsörjning

Ett stort problem som skjutskolan hade under de första 61 åren var dålig vattenförsörjning. Öppnade kökspersonalen två vattenkranar i manskapsköket fick manskapet inte en droppe vatten i sina förläggningar och tvärt om.

Den officiella avtackningen

Den 19 maj 1961 hölls den officiella avtackningen för personalen på skolan. Kurserna var slut och befälen skulle börja sin avflyttning för nya uppgifter på annat håll. Avvecklingsarbetet som pågick skulle vara avslutat i början av oktober månad och Skolans tid på Rosersbergs slott gick mot sitt slut.

En militär kamratförening bildas

Den 10 mars 1929 bildas en militär kamratförening vid skjutskolan i Rosersberg. Föreningen kom att bli den första i Sverige och namnet var KSSÖK, Kamratföreningen skjutskolans övningskompani.

Flytten från Rosersberg

När skjutskolan tog över Kungsgården 1933 skrevs det också ett arrende om vad som skulle ingå och vilka kostnader det skulle vara för skjutskolan. Avtalet skulle gälla fram till Sveriges konung Gustav den V:s död. Vid hans bortgång 1950 ingicks ett nytt avtal som skulle sträcka sig fram till 1960. Anledningen till att det inte skrevs längre var att Sveriges Riksdag 1946 hade fattat beslut om att ”flygbasen Halmsjön” skulle bli den nya flygplatsen för passagerarflyget, Arlanda.

Flytten till Rosersbergs slott

Med införandet av 1867 års Remingtongevär stod det klart att skjutbanorna vid Drottningholms slott inte räckte till. Behovet av längre skottfält och större kulfång blev mer akut och generalfälttygmästaren fick i uppdrag att föreslå en ny plats för skjutskolan. Hans förslag framfördes den 15 maj 1874 som genast beviljades. Beslutet innebar att skolan skulle flyttas till Rosersbergs slott. Slottet hade varit kungligt slott sedan augusti månad 1762 och stått tomt sedan änkedrottning Desiderias död 1860. Där kunde ett flertal skjutbanor anläggas och fri inkvartering ordnas för all personal.

Garaget - Gösta Swedén

Torsdagen den 6 mars 2008 träffade vi Gösta Swedén hemma i Rosersberg. Gösta började på skolan 1947 som chaufför och tillhörde garaget (körcentralen) som var beläget nere vid slottet, där det i dag är slottsparkering. Under veckorna bodde han hos eldaren kallad Kolar Jan och åkte hem till Bälinge norr om Uppsala på helgerna.

Gevär Remington 1867

En Svensknorsk kommitté tillsattes den 25 oktober 1866. Länderna skulle gemensamt komma med förslag på bakladdningsgevär för bägge länderna. Mellan åren 1865-1867 gjordes i Sverige prov med ett flertal gevär med tändnål och magasin. Av dom mekanismer som kommittén prövade fann dom den förbättrade Remingtonmekanismen vara den bästa.

Granatkastargruppen - Rune Andersson

Söndagen den 13 juli 2008 träffade vi Rune Andersson från Hallstahammar. Dagen för intervjun var han i Rosersberg. Han ingick i infanteriskjutskolans övningskompani och låg på granatkastargrupp nummer 1 där han skötte inställningen av riktinstrumentet.

Gula Paviljongen

1906 uppfördes invid matsalsbyggnaden en officerspaviljong som under lång tid användes som elevförläggning.

Haile Selassies besök (film)

Film från Föreningen Armé-, Marin- och Flygfilm. Arkivfilm nr 10862 "Konung Gustaf VI Adolf och kejsaren av Etiopien besöker InfSS 1954".

Chefens skjutning

”Chefens skjutning” och kavalleriskjutningen var de största händelserna vid infanteriskjutskolan under en kursgång. Vid den förstnämnda ”lånade” skolan en halv bataljon från Upplands regemente och Svea livgarde samt ett batteri från Svea artilleriregemente.

Infanteriskjutskolans brandorganisation 1952

I brandchefens uppdrag ingick att upprätta en eldsläckningsplan, verkställa besiktningar ur brandskyddssynpunkt, under den varma årstiden vid fara för skogsbrand reglera övervakning av övningsområdet och efter brandtillbud eller brand upprätta rapport som skulle sändas till fortifikationsförvaltningen. Även kontroll av brandmaterial genomfördes av skolans brandchef med hjälp av brandbefäl från Solna – Sundbybergs brandförsvar.

InfSS postkontor

Den 1 oktober 1946 fick InfSS ett eget Postkontor, Rosersberg 2, som hade till uppgift att ge service till militären. När Britt Wedberg började jobba på Postkontoret 1948 låg det i det gamla slottsstallet. Poststationsföreståndare var fanjunkare Murén.

Kasernerna brinner

Tisdagen den 23 mars 1954, klockan var omkring 12 och kompanierna stod uppställda för eftermiddagens övningar när en brand utbryter. Branden började i ett puts- och torkrum i den östra delen av kasern 1.

Kasernkompaniet - Allan Samuelsson

Måndagen den 30 juli 2012 träffade vi Allan Samuelsson från Göteborg. Den 5 maj 1960 ryckte han in tillsammans med 79 andra värnpliktiga till Infanteriskjutskolans sista kasernkompani för 13,5 månaders tjänstgöring. Han var yngst av sex syskon och uppväxt på sin fars gård vid samhället Remmene i Västergötland, Herrljunga kommun.

KEJSARBESÖK PÅ ROSERSBERG

17 november 1954 – en tidsbild samt mycket kuriosa.

Kejsare Haile Selassie av Etiopien – Lejonet av Juda - besökte denna dag Infanteriskjutskolan, InfSS, på Rosersberg ledsagad av sin värd, kung Gustaf VI Adolf.

Klockhuset

Granne med kasern 1, värdshuset och köket till manskapsmatsalen fanns ett litet ”klockhus”. Det var ett enplanshus som mätte 5x5 meter och inrymde en liten verkstad för maskinisten.

Kurser för områdesbefälhavare

En vårdag 1941 blev jag uppkallad till kronprins Gustav Adolf, skriver Gustav Petri i sin bok Mina hemvärnsår, som ville ha information om hemvärnets utveckling.

Kurserna vid skjutskolan i Rosersberg 1874-1901

Infanteriskjutskolan var under sina första år uteslutande en undervisningsanstalt av mera tillfällig sammansättning. När den visade sig fylla ett verkligt behov vid armén fick även dess organisation fastare konturer. Redan tidigt framhävdes två uppgifter som en infanteriskjutskolas förnämsta uppgifter, nämligen att utbilda till skickliga skjutledare och skickliga eldledare.

Marketenteriet - Mary Berglund

Tordagen den 27 april träffade vi Mary Berglund från Rosersberg. Intervjun gjordes hemma i hennes bostad. Hon och maken Carl-Olov drev marketenteriet på skolan mellan åren 1955 till 1959.

Matsalspaviljongen

Öster om husarbäcken vid det gamla Wärdshuset byggdes 1884 en matsalspaviljong för skolans officerare. Byggnaden användes sommartid när kurserna var förlagda till skjutskolan och var inte lämplig att användas vintertid.

Överfurir Storm, vaktchef

Vi har fått hjälp av Västernorrlands Regementes Kamratförening (I 21) med information om infanteriskjutskolans vaktchef under åren 1953-61.

Övningshallen

Granne med ladugården byggdes en lada 1892. Först 1952 byggdes den om till en övningshall. Där förvarade skolan övningsmateriel till övningarna.

Övningskompanier 1947

Resan vid inryckningen gjordes oftast med tåg innan buss mötte upp vid Rosersbergs station för vidare transport till InfSS. Vid framkomsten blev man hänvisad till en uppsamling. Vid tygförrådet erhöll den värnpliktige en packad plomberad persedelsäck med uniform, utrustning och ett persedelkort.

Övningskompaniet - Leif Hedbom

Vid ett tillfälle när vi var nere och gick på det gamla övningsfältet var vi inne i några bunkers. Det är 49 år sedan skjutandet och utbildandet av officerare och värnpliktiga på skjutskolan i Rosersberg upphörde. Åren som gått har tagit bort det mesta som grabbarna skrivit med krita på väggarna men i en av dem hittade vi texten ”Leif Hedbom 1/6 -59 - 88 pm - Sthlm”.

Övningstrupp vid skjutskolans 1894-1921

I en generalorder från den 20 mars 1894 n:r 265 kan man läsa att ett kompani om 130 man skulle stå till förfogande vid skjutskolan i slutet av varje kurs som övningstrupp.

Rapport från återträff

Den 4 maj 2013 samlades Bertil Nyh, Göran Löndahl, Olle Fihnn och Sture Heiman vid hamntorget i Helsingborg till en återträff. 1959-60 gjorde de sin värnplikt tillsammans vid InfSS i Rosersberg.

Rikshemvärnstävlingen

1942 i september var det dags att samla hemvärnet på nytt på Rosersberg. Den här gången gällde det en ny etapp i hemvärnets utveckling, den första rikshemvärnstävlingen. Tävlingar förekom redan på åtskilliga håll inom hemvärnet. 1942 var tiden mogen för anordnande av en för hela hemvärnet omfattande tävling.

Rosersbergs Hemvärnsområde

Vi har fått hjälp av Ole Larsen att skriva om sina år i Rosersbergs hemvärn. Han kom med i kompaniet 1966 och blev sedan kompaniets chef 1990. En tid som han här berättar om. Den 1 januari 2000 upplöstes Rosersberg och Märsta hemvärnskompanier och Sigtuna hemvärnskompani bildades.

Vid en ceremoni i Norrsunda kyrka den 8 oktober 2000 återlämnade kompaniet Rosersbergs fana till folket.

Signalister - Lars-Olof Magnusson

Vi blir uppringda
Måndagen den 24 november 2008 fick vi ett samtal från Uppsala kommuns kundinformation. De hade fått ett mejl från Lars-Olof Magnusson som låg vid Infss sommarhalvåret 1947. Han var signalist och lydde i förläggningshänseende under I 8 i Uppsala.

Sjukhuset

1941 får skjutskolan sitt nya sjukhus som också hade en tandläkarmottagning. Personalen bestod av en kommenderad läkare, sjuksköterska, sjukvårdbeställningsman, sjukvårdsbiträde och sjukvårdshandräckning.

Skjutning med Remingtongevär

Den 11 augusti 2015 provsköt vi geväret som gjorde att skjutskolan flyttade till Rosersbergs slott. Geväret köptes på en av Widforss auktioner vid Armémuseum. Det tillhörde ett av de som inköptes från USA och var tillverkat någon gång mellan 1867 och 1874.

Skjutskolans förläggning

När skjutskolan 1874 flyttade från Drottningholm till Rosersbergs slott, fick de disponera de lokaler de behövde tillsammans med ett mindre markområde.

Med 1901 års förbättrade försvarsbeslut kom undervisningen in på nya banor och elevantalet ökade. De inkvarteringsutrymmen och det markområde som skolan förfogade över började visa sig otillräckligt.

Skjutskolans kaserner

1922 blir skjutskolan tilldelat ett övningskompani som de första somrarna hade sitt boende i tält, fram till 1924 när kasern 1 står färdigbyggd. Kasernen var uppförd i trä och målad i grön färg och placerad i öst/västlig riktning.

Skjutskolans övningskompani 1922-47

Förläggningen av ett övningskompani till skjutskolan var en mycket viktig händelse eftersom man nu kunde övergå från den tidigare stridsutbildningen under oftast muntliga stridsövningar till att i större utsträckning ha truppföringsövningar och samverkansövningar.

Skjutskolans övningsområde

När Rosersbergs slott utsågs till förläggningsplats för en skjutskola 1874, blev utbildandet av skickliga skjututbildare och skickliga eldledare skolans främsta uppgift. Här lades största vikt vid att eleverna fick en så stor personlig skjutfärdighet som förhållandet medgav. I övrigt spelade teori – teknik en stor roll. En väsentlig tid upptogs för matematiska beräkningar, konstruktionsövningar od.

Skjutskolans skjutbanor

När det nya Remingtongeväret infördes 1867 stod det snart klart att skjutbanorna vid Drottningholm inte längre räckte till. Behovet av längre skottfält och större kulfång blev allt mer akut och en generalfälttygmästare fick därför i uppdrag att föreslå en ny plats för skjutskolan.

Skolans Väbel

När Länsstyrelsen i mitten på 1940-talet gav tillstånd till villabebyggelse i Rosersberg började det civila samhället komma närmare skolan och dess övningsområden. Bär och svampplockare besökte övningsfältet utan att bry sig om varnings eller förbudsskyltar. Även manskapets badplats blev besökt.

Ett sätt att försöka få bukt med detta var att ge skolans Väbel polismans befogenheter med polismans märke.

Skytteplutonen - Sven Johansson

Tisdagen den 6 maj 2008 träffade vi Sven Johansson hemma i Märsta. Sven kommer från Västergötland (Skövde) där han bodde på gården Noregården. Han gjorde andra delen av sin gruppchefsutbildning vid skjutskolan i Rosersberg. De första 6 månaderna gjordes på I15 i Borås med uppehåll över vintern 1946.

Specialkompaniet - Bo Johnson

Jag blev tilldelad Specialkompaniet, 1:a cykelskytteplutonen. Det där med "Special" lät ju spännande men "cykel" gav mig associationer som inte alls handlade om alla de amerikanska krigsfilmer som jag hade sett tidigare. Inte fasingen cyklade John Wayne omkring och sköt från en cykel!

Stridsskolorna med avdelningar

Under överste Leuhusens tid som skolchef vid skjutskolan skedde den definitiva ombildningen till stridsskola. Omvandlingen genomfördes 1947, då stridsskola I och II började anordnas. Dessa utvecklades så småningom till bataljonschefskurser (stridsskola I för brigadchefer) med elever varje år från arméns samtliga truppslag men också från marinen.

Studentpluton - Lars Rosenqvist

Onsdagen den 16 juni 2010 träffade vi Lars Rosenqvist från Laxå. Han gjorde sin värnplikt på infanteriskjutskolan i Rosersberg med inryckning på hösten 1957 och utryckning eftersommaren 1958.

Sveriges Radio besöker skjutskolan i Rosersberg

Vi har hittat en intervju som gjordes 1948 vid skjutskolan i Rosersberg. Rekryterna Hillman och Hjort var inte helt nöjda med grundutbildningen.

Tygförrådet

Tygmateriel är en militär benämning på bl.a. vapen, ammunition, fordon och signalmateriel. Tygmateriel förvarades i tygförråd.

Uppväxt, Värnplikt & Verkstad - Lasse Wedberg

Torsdagen den 25 september 2008 träffade vi Lars Wedberg från Rosersberg. Intervjun gjordes hemma i hans bostad i slottsområdet, där han är född och uppvuxen. Han gjorde värnplikten på skjutskolan och började redan dagen efter den militära utryckningen jobba på skolans motorverkstad som bilmekaniker.

Uthus

1924 uppfördes ett uthus vid skjutskolan som innehöll avträden (toaletter) för manskap och officerare. Toaletterna var noga uppmärkta vilka som hade tillträde till respektive toalett. Vidare fanns det vedbodar, soprum och en pissoar. Byggnaden var uppförd i trä med en gjuten grund och sockel i betong.

Vakt- och arrestlokal

På vägen upp mot oxstallet hade skolan sin vaktlokal. Storleken på lokalen var ca 39 kvadratmeter och var målad i en grön färg. I lokalen fanns också en arrest som användes vid akuta tillfällen annars fick personerna som skulle avtjäna sina straff åka till Svea livgarde i Sörentorp.

Vapenförrådet - Sven Lindberg

Måndagen den 14 januari 2008 träffade vi Sven Lindberg hemma i Rosersberg. Sven berättar: Jag kom till Rosersberg i början av 40 talet och blev kvar. Jag kom till skolan som lärare men slutade min militära tjänst 1944, som konstituerad Sergeant, och blev civilanställd på skolan. Arbetsplatsen var belägen i det gamla stallet vid slottet som även kallades för gevärsfaktoriet.

Värdshuset

Värdshuset var en byggnad som var färdigbyggd vid årsskiftet år 1800. Under militärens tid användes byggnaden som sjukstuga fram till 1941, underofficersmäss, marketenteri för manskapet under en del år och vindsvåningen användes för övernattning åt ekonomipersonal.

Vi söker... Personalen från 1961

Bland Krigsarkivets arkiverade skolorders har vi funnit namn på personer som arbetat på skolan. Med hjälp av detta personalfotografi hoppas vi nu kunna ge namnen ett ansikte.