Plats: ROSERSBERG: SLOTTET
Den 19 maj 1961 hölls den officiella avtackningen för personalen på skolan. Kurserna var slut och befälen skulle börja sin avflyttning för nya uppgifter på annat håll. Avvecklingsarbetet som pågick skulle vara avslutat i början av oktober månad och Skolans tid på Rosersbergs slott gick mot sitt slut.
Läs mer
Med införandet av 1867 års Remingtongevär stod det klart att skjutbanorna vid Drottningholms slott inte räckte till. Behovet av längre skottfält och större kulfång blev mer akut och generalfälttygmästaren fick i uppdrag att föreslå en ny plats för skjutskolan. Hans förslag framfördes den 15 maj 1874 som genast beviljades. Beslutet innebar att skolan skulle flyttas till Rosersbergs slott. Slottet hade varit kungligt slott sedan augusti månad 1762 och stått tomt sedan änkedrottning Desiderias död 1860. Där kunde ett flertal skjutbanor anläggas och fri inkvartering ordnas för all personal.
Läs mer
Torsdagen den 6 mars 2008 träffade vi Gösta Swedén hemma i Rosersberg. Gösta började på skolan 1947 som chaufför och tillhörde garaget (körcentralen) som var beläget nere vid slottet, där det i dag är slottsparkering. Under veckorna bodde han hos eldaren kallad Kolar Jan och åkte hem till Bälinge norr om Uppsala på helgerna.
Läs mer
Den 1 oktober 1946 fick InfSS ett eget Postkontor, Rosersberg 2, som hade till uppgift att ge service till militären. När Britt Wedberg började jobba på Postkontoret 1948 låg det i det gamla slottsstallet. Poststationsföreståndare var fanjunkare Murén.
Läs mer
I militärens arbete ingick också kontakten med kyrkan. Kyrkor som man besökte var Mariakyrkan i Sigtuna, Norrsunda kyrka och Skånela kyrka.
Läs mer
Vapenteknikens utveckling under 1800-talet medförde förändringar för infanteriet. Slaglåsgevär med räfflade pipor och spetskulor kom vilket förde med att skottvidden fördubblades.
Läs mer
När Rosersbergs slott utsågs till förläggningsplats för en skjutskola 1874, blev utbildandet av skickliga skjututbildare och skickliga eldledare skolans främsta uppgift. Här lades största vikt vid att eleverna fick en så stor personlig skjutfärdighet som förhållandet medgav. I övrigt spelade teori – teknik en stor roll. En väsentlig tid upptogs för matematiska beräkningar, konstruktionsövningar od.
Läs mer
När det nya Remingtongeväret infördes 1867 stod det snart klart att skjutbanorna vid Drottningholm inte längre räckte till. Behovet av längre skottfält och större kulfång blev allt mer akut och en generalfälttygmästare fick därför i uppdrag att föreslå en ny plats för skjutskolan.
Läs mer
Filmklipp där den dåvarande skolchefen överste Bengt Uller presenterar skolans organisation 1959.
Läs mer
Tygmateriel är en militär benämning på bl.a. vapen, ammunition, fordon och signalmateriel. Tygmateriel förvarades i tygförråd.
Läs mer