Reservofficersinstutitionen

Publicerad fredagen den 5 maj 1899

Reservofficersinstitutionen inom svenska armén har som bekant icke på långt när nått den utveckling, som åsyftades, då denna institution vid 1892 års urtima riksdag upprättades i syfte att på möjligast billiga sätt fylla arméns behof af befäl vid dess eventuella försättande på krigsfot. Medan det 1892 beräknades att armén skulle behöfva en tillförsel af 56 reservofficerare pr år, har årskontingenten stannat vid i medeltal 6 – alltså inte stort mer än 10 proc. af behofvet.

En bland de viktigaste orsakerna till att beräkningarna slagit så grundligt fel är väl den, att de materiella förmåner, som erbjödos reservofficersaspiranterna, sattes för låga. Genomgåendet af den stadgade utbildningskursen kräfde af aspiranten icke obetydliga uppoffringar i både tid och pänningar, för hvilka motsvarande ekonomisk valuta icke gafs. Man antog väl att hvad som härutinnan brast skulle uppvägas af å ena sidan uniformens lockelser, å den andra den patriotiska offervilligheten hos de samhällsklasser, ur hvilka led de blifvande reservofficerarne skulle tagas. Men det visade sig att man dragit allför stora växlar på bådadera.

Fjolårets riksdag beslöt då att rätt afsevärdt höja den ekonomiska ersättningen till reservofficerarne, och dess statsutskott – som tycks ha hyst vissa tvitvel, huruvida denna åtgärd vore tillräcklig – uttalade i sammanhang härmed den önskan att de förmåner, som numera äro förbundna med anställningen såsom reservofficer, måtte så effektivt som möjligt kungöras.

Landtförsvarsdepartementets kommandoexpedition har med anledning häraf utarbetat en redogörelse för dels fordringarne för anställning som reservofficer och reservintendent, dels aflönings- och andra förmåner. I inledningen till denna redogörelse framhållas de allmänna fördelar, utbildningen till reservofficer medför: reservofficern får i händelse af krigfullgöra sin värnpliktsskyldighet i officersbefattning i stället för som man i ledet, han kan äfven för sitt borgerliga yrke ha gagn af utbildningskursen, han får en viss social position, han undslipper beväringsöfningarne etc. Därefter öfvergås till fordringarne och sättet för anställning.

För att antagas till reservofficersvolontär vid infanteriet och kavalleriet fordras att ha aflagt mogenhetsexamen -- vid artilleriet och ingeniörstrupperna kan antagandet ske innan dylik examen aflagts – och ansökan om antagande får endast göras det år, sökanden ämnar aflägga mogenhetsexamen, eller året efter det examen aflagts. I media af juni beordras volontären till undergående af rekrytutbildning och får därefter deltaga i regementsmötet. Därpå följer hans utbildning till underofficer vid infanterivolontärskolan i Karlsborg, kavalleriskolan i Stockholm eller vederbörligt artilleriregemente eller ingeniörbataljon. Efter ettårig kurs vid endera af dessa skolor befordras aspiranten till sergeant och deltager såsom sådan i regementsmötet samt är därpå tjänstfri tills han nästa år skall tjänstgöra under 90 dagars vapenöfningar. Under sista delen af denna tjänstgöring aflägger han reservofficersexamen inför en särskild examenskommision, och godkännes han i denna, kan han af regementschefen föreslås att bli utnämnd till reservunderlöjtnant.

För befordran till reservlöjtnant kräfves att såsom reservunderlöjtnant ha fullgjort minst 3 års vapenöfningar med 2 – 4 års mellanrum mellan de båda senare vapenöfningarna, och för befrdran till reservkapten att ha såsom reservlöjtnant fullgjort två års vapenöfningar med 3 – 4 års mellantid mllan hvarje öfning.

Såsom volotär i nummer erhåller reservofficersaspiranten lön (minst 150 kr. pr år vid icke garnisonerade truppförband), dagaflöning (6 öre pr dag), portion in natura eller portionsersättning samt beklädnadsersättning.

Reservofficeren erhåller: ekiperingshjälp af 500 kr. vid utnämningen till reservunderlöjtnant, månadslön under tjänstgöring af 50 kr.  för reservunderlöjtnant, 75 kr. för reservlöjtnant, och 150 kr. för reservkapten, dagaflöning af 2 kr. för reservunderlöjtnant och reservlöjtnant samt 3 kr. för reservkapten och slutligen en pension till belopp af 800 kr. efter uppnådda 55 års ålder, under förutsättning at att viss tjänstgöring blifvit fullgjord.

De förmåner,  som numera bjudas reservofficerarne, äro alltså icke så obetydliga, och vi ha, för att i vår mån bidraga till spridande af kännedomen om dem, gjort ofvanstående utdra ur den omnämda, från landtförsvarsdepartementets kommandoexpedition utgångna lilla skriften. För den, som vill taga närmare kännedom om den samma, finnes den att tillgå å Uplands regementes expedition, Trädgårdsgatan 14, och vi kunna tillägga att ansökningar om anställningen som reservofficersvolontär kunna vid Uplands regemente göras ända till utgången af denna månad.