Infanteriskjutskolan.se

Vi har träffat

Torsdagen den 6 mars 2008 träffade vi Gösta Swedén hemma i Rosersberg. Gösta började på skolan 1947 som chaufför och tillhörde garaget (körcentralen) som var beläget nere vid slottet, där det i dag är slottsparkering.Under veckorna bodde han hos eldaren kallad Kolar Jan och åkte hem till Bälinge norr om Uppsala på helgerna. Under en period var en person från Östervåla inkallad till handräckning på skolan. Personen hade motorcykel, en BMW 600cc, som Gösta lånade och åkte hem varje dag. 1950 flyttade familjen till Rosersberg

Garaget

Vad han kommer ihåg bestod fordonsparken av 6 stycken bussar, 4 till 5 personbilar och omkring 6 stycken lastbilar. En spolplatta fanns även vid garaget där man tvättade bilar och bussar på. Fordonen som användes i dom militära övningarna tillhörde inte garaget utan fanns uppe vid Holmbodavägen.

Som en notis kan nämnas att när artilleriet stod uppe vid Runsa backe och sköt gick projektilerna med ett vinande ljud över garagen där Gösta jobbade.

Situationsplanen

Efter Holmbodavägen på vänster sida låg stolpladan, därefter fanns garage för infanterikanonvagnar. I kasernerna nedanför bastubadet låg handräkningspersonalen under befäl av överfurir Jägstad. Skolans postkontor låg i samma länga som vapenförrådet och sköttes av fanjunkare Murèn som var postmästare.

Branden

Dagen för branden på skolan var Gösta i Uppsala och hämtade en musikkår. På hemvägen när vi kom till Krusenberg såg man det svarta rökmolnet på himlen men tänkte inte mer på det. Det var först när vi nästan kommit fram som vi insåg var det brann, jag sa åt musikkåren, säger Gösta, ni kan väl åtminstone gå ur bussen och blåsa eld upphör.

Körningar

Körningarna blev många och långa under åren. Varje år var det vinterutbildning för officerarna i sälen, en resa som pågick under många år. Det hände också att han fick åka och hämta nya fordon i Tranås och Dals-Rostock. När skolan köpte en vägskrapa på andra sidan Stockholm var det självklart att Gösta ställde upp. Körningen gick bra, det var lite trångt i ett hörn vid S:t Eriksgatan. Vid återkomsten till skolan fick han reda på att det var förbjudet att köra genom stan på dagtid. Med vägskrapan gjorde Gösta också en del markjobb nere vid slottet. Det blev även körningar under Rikshemvärntävlingarna.

Under en period gick han över till verkstaden och blev mekaniker, "jag ville lära mej lite mer." Jobbet bestod i bland annat av att jobba med skolans motorcyklar som var av märket Monark. "Vi arbetade på ackord." Motorcykeln plockades ner bit för bit och gjordes sedan i ordning. Efter en tid ville han dock tillbaka till garaget, "när man var van vid rörlighet blev det lite enformigt på verkstaden. " Man ville ha tillbaks honom till garaget och i samma veva blev han vice garagechef.

När skolan fick nya fordon skulle dessa köras in innan de användes. Så när det kom två nya Scania bussar tog Gösta och hans kollega varsin buss och respektive familj med sig och åkte på semester till Östersund.

På tisdagar och fredagar var det statskörningar och då blev det ofta besök på systembolaget åt officerarna. Eftersom det här var på motbokens tid det blev att besöka tio till femton ställen innan hemresan.

Under samtalet framkom det att Göstas fru Maj hade jobbat på skolan. Tyvärr blev det inte så mycket prat om köket och manskapsmatsalen. Maj började jobba på skolan under 1952 som lokalvårdare och övergick sedan till att arbeta som ekonomibiträde.

Vid frågan om trivseln på skolan säger Gösta: det var det väl, man hade inte dom rätta känslorna för trivsamheten. Det bara var som det var, det fungerade.

Civilförsvaret

Gösta fortsatte att jobba på skolan fram till 1974. Därefter fram till sin pension 1986 jobbade han som fordonsredogörare hos polisen i Märsta. I jobbet ingick också att han skulle utbilda poliserna i att köra buss. Bussen fick han låna av civilförsvarsskolan.

Vi tackar Maj och Gösta för den trevliga pratstunden och för deras bidrag till sidan.