Att pröva cptorganisations lämplighet, utröna hur lång sträcka mobiliserad (nyinryckt repövningstrp) kan cykla utan längre vila, utröna huruvida icke cykelutbildat befäl kan leda och genomföra dylik marsch, utröna huruvida icke cykelutbildad trupp kan genomföra nattmarsch med cykel utan tänd belysning.
Cykelmarsch Eksjö – Skedalahed (Halmstad) 14/8 kl 2000 – 16/8 kl 0600.
1. Ändamål.
- pröva cptorganisations lämplighet;
- utröna hur lång sträcka mobiliserad (nyinryckt repövningstrp) kan cykla utan längre vila;
- utröna huruvida icke- cykelutbildat befäl kan leda och genomföra dylik marsch;
- utröna huruvida icke – cykelutbildad trupp kan genomföra nattmarsch med cykel utan tänd belysning.
2. Väglängd.
- natten Eksjö – Vrigstad = 6 mil
- natten Vrigstad – Skedala = 15 mil.
3. Trp:
En bat; två skkomp (ett komp ur vardera I 4 och I 12) utgjordes av repövningstrp;
Komp ur I 4: off och uoff resstat – eller resoff; cykelutbildade; trp årsklass 1939; icke cykelutbildade; före marsch hade komp cyklat Linköping – Eksjö.
Komp ur I 12: off och uoff, resoff (kompchef dock statoff): vare sig befäl eller vpl voro cykelutbildade; komp hade före marschen genomfört en träningsmarsch på cykel på 4 mil.
Bathchef: elev ur taktiska kursen.
4. Marschens förlopp:
1. natten: Väderleken den sämsta tänkbara med hård motvind och ösregn. Marschen blev ansträngande. Ingående i bivack i mörker tog onormalt lång tid beroende på ovana hos befälen och trp.
2. natten: väderleken blev efterhand gynnsam. Vinden avtog och regnet upphörde; efter hand månsken.
Uppbrott omkring kl 1700 för cykelstyrkan. Den 15 mil långa nattmarschen genomfördes friktionsfritt. Kl 0600 hade marschmålet uppnåtts.
Trp var vid framkomsten vid god kondition och började kort efter framkomsten spela fotboll.
Särskilda iakttagelser.
- Trp hade andra natten kunnat cykla ytterligare flera mil utan överansträngning.
- Flygspaning upptäckte bat vid uppbrottet men förlorade känningen då bat slog in på småvägar. Bat upptäcktes först då den sedan övningen avbrutits fredmässigt samlades till Skedadal.
- Det vid cykeltjänst ovana befälet hade icke någon svårighet att leda marschen; grupperings – och ordermall användes.
- Trp lärde sig lätt cykla i mörker (1.natten mycket mörkt och regn). En lykta var tänd per plut.
Försöksbataljonens marsch Halmstad – Eksjö den 19/8 1946
1. Ändamål: Samma som vid marschen till Halmstad; dessutom skulle prövas huruvida tolkning efter tältbilar är lämpligt vid icke utbildad trp.
Deltagande förband: 1. Komp, 2. Komp, 12 komp (repövningskom), delar av ctpplut, 1 kokbil och 2 traktorsläp ur koktrossen.
2. Marschväg cyklande förband: Skedala – Ljungby – Värnamo – Vrigstad – Eksjö.
Marschväg cptplut och koktross: Skedala – Smålandsstenar – Värnamo – Vrigstad – Eksjö. Ungefärlig marschväg: 23 mil.
3. Väderleksförhållande: gynnsamma; uppehållsväder, delvis solsken, svag vind.
4. Tider:
| Komp | Avmarsch från Skedala kl | Ankomst till rastplatsen 6 km sydväst Nydala kl | Avmarsch från rastplatsen kl | Ankomst till Eksjö |
|---|
| 1. | 0600 | 1510 – 1535 | 1700 | 2100 – 2200 |
| 2. | 0630 | 1535 – 1555 | 1805 | 2230 – 2330 |
| 12. | 0700 | 1645 – 1730 | 1830 | 2350 – 2400 |
Summa timmar för hela bat: 18
Medelhastighet (raster och uppmarschtid inräknad) 12,8 km/tim.
5. Marschens utförande. Marschen utfördes såsom en kombination av cykling, tolkning samt fotmarsch korta sträckor enligt utlämnat PM.
Nedanstående synpunkter kunna framhållas:
Tolkning. Användandet av kompaniets bilar för tolkning synes vara mycket lämplig. Dels skänka de inlagda tolkningsmomenten omväxling och verka upplivande. För att tolkningen skall kunna utföras utan olyckor och utan större förslitning av cykelmaterielen fordras vara hos såväl bilförare som den tolkande truppen. Som exempel kan framhållas, att 1 komp som tolkade såväl till Halmstad som därifrån, hade avsevärt färre skador på cyklarna vid färden från Halmstad.
Kompanierna startade med ett avstånd mellan täterna av 30 minuter. Marschdjupet från början var c:a 10 minuter. Detta avstånd medgav tolkningssträckor av c:a 2 mils längd. Önskar man tolka längre sträckor måste avståndet mellan kompanierna ökas.
Vid stora avstånd mellan kompanierna synes det kunna vara lämpligt, att bilarna gå tillbaka efter vändning för att hämta nästa tolkningsomgång.
En olyckshändelse förekom under tolkningen med skador som följd. Cykeln välte och den värnpliktige störtade utanför vägen och ådrog sig hjärnskakning. Ytterligare tillbud till liknande olyckshändelser förekom också.
Tolkningen synes böra ske med en lina i stället för två, då bredden därigenom minskas.
Tolklinorna böra vara med stroppar att hålla i. Bilar som tolka trupp böra förses med anslag
t e ”Försiktighet, tolkande trupp”, så att mötande motorfordon varnas.
Cykling. Den anbefallna medelhastigheten vi cykling, 12 km/tim, visade sig vara för låg. Smärre raster inräknade torde hastigheten på så goda vägar, som här förefunnos, kunna sättas till lägst 15 km/tim även vid längre förflyttningar.
6. Cykelmateriel. De skador som uppstått under marschen på cykelmaterielen framgå av nedanstående tablå:
| Komp | Punkteringar | Fel på baknav | Kedjebrott | Smärre fel som genast kunde repareras |
|---|
| 1. | 5 | - | 1 | 9 |
| 2. | 10 | 2 | 3 | - |
| 12. | 25 | - | - | - |
|
| Summa | 40 | 2 | 4 | 9 |
Felaktigheter, som truppen själv omedelbart kunde reparera eller vilkas avhjälpande kunde anstå till efter hemkomsten och som icke inverkade på möjligheterna att fullfölja marschen, äro icke redovisade.
Punkteringarna berodde nästan uteslutande på tappade sulstift. Typiskt är att det komp som cyklade sist också hade de flesta punkteringarna. Sulstiften böra med hänsyn härtill med det snaraste förbjudas.
7. Bilmateriel. Släpkärror till bilarna böra icke vara bredare än bilarna själva. Genom att släpkärrorna nu i vissa fall är försedda med avledare som är bredare än bilarna, uppstå risker för olyckhändelser vid omkörning av cyklande trupp.