Infanteriskjutskolan.se

Infanteriets skjutskola, InfSS, var vid den här tiden arméns mest betydelsefulla utbildningsanstalt för stridsutbildning. Med omfattande försöksverksamhet, kunde ett avbrytande av verksamheten där få ytterst allvarliga konsekvenser för arméns taktiska och krigsorganisatoriska utveckling. Även de övningsmöjligheter som var möjliga vid skolan var av vikt. När åren gick och ingen utredning påbörjades började en viss oro komma: skulle allt som hade byggs upp under åren vid skolan i Rosersberg bara försvinna?

Utredningen om flytten

Under 1958 kom en utredningen igång för att utreda skolans framtid. Utredningen gjordes av försvarets fastighetsnämnd som också skulle ta ställning till ett nytt övnings- och skjutfält.

Frågan om en förflyttning från Rosersberg hade sedan flera år varit aktuell främst med hänsyn till den planerade förläggningen av en storflygplats vid Halmsjön. Skolan disponerade vid Rosersberg ett övnings- och skjutfält med en areal av cirka 1300 hektar.

Vid stridsskjutningar måste utanför fältet belägna delar av Mälaren regelmässigt utnyttjas och vid större övningar måste dessutom ytterligare avspärrningar vidtas. Sammanlagt utnyttjades därför en yta för stridsskjutningar av inemot 3000 hektar. Trots detta hade skolans utbildning i stridsskjutning inte kunna bedrivas på önskvärt sätt. Skolans ordinarie övningsfält hade inte heller räckt till för att tillgodose terrängbehoven vid truppföringsövningar. Detta medförde att tillämpade övningar i kompani och bataljon regelmässigt måst bedrivas inom området Rosersberg - Halmsjön på djup av omkring 12 kilometer eller på Järvafältet.

Luftfartsstyrelsen och chefen för armén, i samråd med chefen för flygvapnet, skulle efter verkställd utredning bedöma möjligheterna att bedriva övnings- och stridsskjutningar vid skolan.

Den 1 mars 1958 överlämnades ett utlåtande om att en stor del av flygtrafiken till och från Halmsjön inte kunde undgå att överflyga Rosersbergsfältet. På höjder av 150 till 200 meters höjd skulle störningarna av verksamheten vid Rosersberg i samband med överflygningarna bli så allvarliga att flytten av all skjutverksamhet borde komma till stånd under 1960, om möjligt under första delen av året, eller senast 1961.

Från chefen för armén kom förslaget att skolan skulle förläggas till Linköping och anslutas till livgrenadjärregementet. Utöver att lokaler och övningsfält redan fanns kunde man även samordna administrationen med regementets befintliga och besparingar därmed göras på driftbudgeten.

En förflyttning av skolan till Linköping kunde komma att bli av kortvaraktighet. Länsstyrelsen i Östergötlands län hade nämligen framhållit att det torde bli nödvändigt för Linköpings stad att göra anspråk på regementsområdena redan på 1960-talet för byggande av nya bostäder.

Övnings och skjutfält för infanteriskjutskolan

Fastighetsnämnden och de militära myndigheterna ansåg att skolans övnings- och skjutfält borde förläggas till mellersta eller södra Sverige. En förläggning av fältet till Norrland skulle med hänsyn främst till terrängen och klimatförhållanden starkt beskära utbildningsmöjligheterna.

Sedan fastighetsnämnden gjort undersökningar som omfattade ett 40-tal skilda områden, ansåg man sig kunna konstatera att ett nytt övnings-och skjutfält för IV. Militärområdet, tillika övnings- och skjutfält för Svea artilleriregemente som för skolan och i viss utsträckning fält för övningar i större förband, skulle placeras i anslutning till Gullbergs kronopark i Östergötlands län.

Riksdagsbeslut

1959 kom beslutet från Sveriges Riksdag att skolan skulle förflyttas och dess behov av övningsfält tillgodoses genom en utvidgning av livgrenadjärregementet tillhörig stridsskjutningsterräng vid Prästtomta (från 800 hektar till 6000 hektar) 8 km norr om Borensberg. Organisatoriskt från den första oktober 1961 skulle skolan vara underställd chefen för livgrenadjärregementet med gemensam administration för regementet och skolan. Inte heller skulle skolan i framtiden tilldelas någon övningstrupp ur infanteriet, utan skulle varje år tillgodoses av den tjänstegörande åldersklassen vid livgrenadjärregementet som därför skulle få dubblerade inryckningstider. Övningstrupp ur pansartrupperna och artilleriet skulle kvarstå.

För att det nya övningsfältet som blivit och skolans resurser i övrigt rationellt skulle kunna utnyttjas hade verksamheten koncentrerats till gården Kvarn i fältets norra del. Skolan fick också sitt namnbyte från Infanteriets skjutskola, InfSS, till Infanteriets stridsskola, InfSS.

Behövliga expeditioner, skol-, förläggnings- och mässlokaler m.m. förlades till det befintliga skolhuset.

För att kunna hålla övningar vid skolan i Rosersberg under 1960 placerade man en signalist tillsammans med trafikledarna vid Arlanda flygplats. Signalisten hade till uppgift att hålla kontakten med ledare vid övningarna.

Avvecklingen av Rosersberg

Avvecklingen av verksamheten inför flytten till Kvarn påbörjades 1960 och pågick fram till den 30 september 1961. Avvecklingen och kravet från Arlanda flygplats på rätten att få flyga över Rosersbergsområdet gjorde det nödvändigt med en reducering av kursverksamheten från hösten 1960. Från våren 1961 förlades den helt på andra platser och förband. Denna förändring medförde bl. a. för lärarpersonalen ett mycket omfattande förberedelsearbete samt föranledde en rad besvärliga provisorier

Arbetet i övrigt vid skolan i Rosersberg var under denna period främst inriktad på planläggning av verksamheten på den nya platsen.